- Även jag, min käre Brutus, har prova på LCHF-kosten.
- Må det stå dig dyrt!
- Så kan man kalla min eftermiddag... en dyr erfarenhet...
- Vad an detta klagande?
- Jag ska berätta! Efter att ha ätit relativt mycket fett under sista halvåret har jag, hör och häpna, gått upp några kilogram. Jag har, som du förstår, ej varit renlärig och undvikit alla sorter av socker och kolhydrater utan bara i största allmänhet ätit mer fett... och inte så mycket socker... Nu är gränsen nådd, eller som någon skulle uttrycka det, droppen har runnit över bägaren.
När min stora familj möttes under julhögtiden visade det sig att jag drog omkring på den största kroppshyddan... eller nåja, nästan i all fall... Detta gjorde mig riktigt förvånad och dessutom beslutsam. Nu får det vara nog! Varför ska jag, som är kortast av oss alla, också var tjockast av oss? Någon rättvisa får det väl vara.
Jag kom då att tänka på förvandlingen min lilla moster gått igenom. Må jag följa hennes exempel och ändra kosten till SLV och NNR:s rekommendationer. Sagt och gjort. Därför beredde jag mig en soppa denna dagen, på lök och broccoli därtill åt jag grova knäckebröd. Efter måltiden fick jag betala priset för den dyra erfarenheten av en otränad mage. En mage som ej fått hälften så mycket fibrer på flera månader. Kanonkulekänsla! Magen som en sprängfylld ballong! Med tanke på att jag vistades bland andra medmänniskor och inte kunde gasa på som det faller sig var det rena pinan. Må du slippa denna erfarenhet min käre Brutus!
Nu undrar du förstås ifall jag är omvänd?! Det ska jag genast tillstå, att så är inte fallet. Jag levet ett ljummet liv med ömsom vin och ömsom vatten i tankarna. Dock är min beslutsamhet att följa SLV och NNR stark! När jag, så småningom, kommer genom den
trånga porten, ska jag naturligtvis göra en fullständig utvärdering. Må vi till dess förbereda oss på ett liv två centimeter över marken, svävandes på gaser!
Pfjuuuuut!