Fett Vs Kolhydrater

Intressant artikel om fetträdsla i DN för två dagar sedan (17/1-12). Här kan ni läsa den!

Jag och många med mig, tror jag iallafall, väntar spänt på fortsättningen... Hur ska det gå i dramat Fett vs Kolhydrater? På båda sidorna hejjar man med banderoller och plakat! Ett bra tag kändes det som att Fett-klacken skrek högst... och man kunde till och med ana en viss aggressivitet från supportrarna. Men så läste man i Kristianstads-bladet för nån dag sen att superspelaren Vikt Väktarna hade fått massor av lossade kilo på sitt samvete under året som gått. En riktig surprise för mig och de andra på bänken som nästan förblindats av alla knock outerna från LCHF-sidan. Ännu är inte Vv död alltså...

Så till DN:s artikel... Citat "Bara 3 procent av de intervjuade tror att det är bra för hälsan att äta mycket fett. – Det är vi väldigt glada över. Det visar att det är en missuppfattning att många svenskar skulle ha anammat högfettdieterna. Att fett är den viktigaste ingrediensen i kosten, säger Anette Jansson." När jag läser detta känner jag instinktivtatt jag nog är svagt bekant med 3% av Sveriges befolkning. Nog för att jag har stor familj, men ändå...? Men sen funderar jag... tror någon sida överhuvudtaget att fett är det viktigaste näringsämnet? Det är väl kvantitetblandningen av näringsämnen det går höga vågor för?!

Och så var det ju det här med vem som har utfört undersökningen. Hur är det med val av frågeställningar, urval och tolkning av material? Om artikelförfattaren har skrivit rätt så är det Livsmedelsverket. Detta anser jag märks på tolkningen i början medan en representant för LCHF gör en något annan tolkning i slutet på artikeln. Intressant! Man ser vad man vill se - från båda hållen.

Personligen skulle jag inte lita fullt ut på en undersökning av dessa frågeställningar från någondera sida. En neutral person eller kommitté hade varit bra i dessa fettfrågor. Jag kan anmäla mig som Vd och projektledare! Just när det gäller fett och kolhydrater har det blivit så polariserat, tyvärr!! Jag blir nästan rädd ibland av läsning på LCHF-sidor. Sen blir jag helt matt av läsning på Livsmedelsverkets sida. Var finns den gyllene medelvägen?? Eller är det så att den inte finns? (Det är ett syftet i sig - eller hur?)


Och jag vet inte varför jag har "vita fläckar" i mitt inlägg... Oj, vad symboliskt det blev  nu då... Den neutrala forskaren kanske inte finns?

Dagens dikt

När all choklad är kristalliserad i nya formar
När alla geléhallon är plockade
När den salta lakritsstången har knallat ut
Och när kakorna dansar fritt i sina spritsade kjolar

Då... då...
... men inte förren då...
Tänker jag skaffa mig disciplinerad karaktär.

Och karaktären ska vara i guld och glasyr
Toppad med hackade hasselnötter

För livet är ingen distans på rosor
Inte ens ett slut fast det kan lukta vidbränt
Inget försvinner ...
... endast formen för den trista potatisen
Som blandar sig och finfördelas till exakta atp
... de mikroskopiskt små förvandlingarna till energi
Vi är tillbaka i den där verkligheten alla pratar om

Och igen... och igen... och igen...
uppfinns hjulet.
Det är fortfarande runt och smakar choklad!

Lugnande Earl Grey te

Så sitter jag här med mitt Earl Grey... för tillfället mitt kvällste. Klockan 5.40 dricker jag samma sorts te som morgonte. Däremellan dricker jag Earl Grey som eftermiddagste och vid 17-tiden blir det middagste (jag har en jobbig förmåga att stoppa i mig en massa "mat" medan jag lagar middag men med en tekopp tillhands blir det mindre av det andra onyttiga. Bra ju!)
Just nu försöker jag lugna mig med mitt te. Inte bara för att jag lyckats simma 450 meter i kväll (första gången på hur många år som helst) utan också för att jag väntar på något sorts besked - jobbigt med så många dagar av nervös väntan och tid till att tänka sig hur det kanske kan bli... om-uti-fall-att...
Jepp, jepp... så länge dricker jag mitt Earl Greyte!!

Att synas!

"... av läsare för läsare..." går den nya tidningen MÄSTERKOCKEN (här är deras hemsida) ut med som sin slogan. I varje nummer får en matintresserad person vara med på framsidan och inuti tidningen har hon eller han nästan 10 sidor till sitt förfogande. Reportaget är blandat med recept från månadens mästerkock och ganska mycket bilder. Man får reda på varför mästerkocken gillar mat, vilken mat som gillas och när hon eller han helst lagar mat. Jo, ganska intressant!
Men... det är också intressant det här med att alla vill vara mästerkockar. För ett antal år sen skrev erkända kockar och kokerskor i böcker och tidningar om hur vi vanliga skulle koka maten. Ytterligare några år fram i tiden började andra kända personer göra kokböcker... Var det inte Peter Henrysson som var en av de första kändisarna med en egen  kokbok (och sen en till)? Han skrev ju för övrigt om vad andra kändisar hade för favoritmat... både kockar och noviser... Och nu - ja, nu göra alla kokböcker. Kända som okända, kockar som amatörer.
Under ganska många år har Allt om Mat varit den dominerande mattidningen (och ensam i början, tror jag...) Nu finns ett antal magasin till som drivs av olika matnördar (positivt benämning från min sida!) jag tänker främst på MAT OCH VÄNNER som verkligen lyckats med ett eget grepp i mattidningsbranschen. Men det finns ju så många andra också. Naturligtvis har varje mataffär en egen mattidning (om än med få sidor) där reklam för egna varor och produkter med nedsatta priser från just deras affär finns att läsa om.  Alla dagstidning med självbevarelsedrift har recept och även tips på mat för dagen. Vanliga veckotidningar har ju länge haft flera sidor med mattema och återkommande menyer.

Ibland känns matinformationen massiv... som en ko som aldrig går i sin... ständig...

Och så nu... har maten äntligen kommit så nära alla vanliga människor att de faktisk har självförtroende nog att vilja och våga dela med sig av sina egna tankar om mat och sina bästa recept.

... fast det speglar en sak till - tror jag - det vill säga: Syns man inte så finns man inte...! En sanning med modifikation är min analys. För nog finns alla som inte har en blogg eller skriver i tidningar eller syns i TV eller (krampaktigt bara måste göra en kokbok) kommer ut med en kokbok. Å andra sidan kan man tyvärr inte komma "framåt" utan att sätta spår i samtiden. Jag funderar nu alltså på vilka spår jag måste sätta någonstans för att få erkännandet av en anställning... men finns göra jag iallafall! Åtminstone blir barnen irriterade ifall jag inte gör middag... :)

Förvandlad blomkål och broccoli

Man tar vad man har… Från gårdagens middag ligger några trista (och ja, faktiskt överkokta) blomkålsbuketter kvar. I kylen hittar jag dito broccoli. Mängden tillsammans gör att jag tvekar att slänga eländet… Vad gör man? Att värma upp i mikron går ju – men ärligt, hur kul blir det?? Dessutom fanns ett hafsigt nystan med spagetti i en annan plastlåda som borde bli uppäten å de snaraste.

Så minns jag plötsligt en jättegod broccolisås som jag fick av den eminenta kokerskan Helena på Föräldrakooperativet Rönnbäret. Tror det var ost i den och antagligen lök. Såsen var finfördelad (kanske mixad) och hade väldigt god broccolismak.

Man kan ju inte mer än misslyckas…

Broccoli och blomkålssås till pasta

?? port

½ röd lök à fräs i lite olja

Ett antal broccoli och blomkålsbuketter – kokta

Ca 0,5-1 dl crème fraiche
1/2 - 1 grönsaksbuljongtärning

è Mixa broccoli och blomkål tillsammans med crème fraichen.

è Rör ner grönsaksmixet och buljongtärning i den frästa löken.

è Koka upp. Späd ev med vatten till önskad konsistens.

è Smaka av med salt och nymalen svartpeppar.

è Blanda såsen med kokt varm pasta. Lägg upp på talrik och toppa med en hög riven ost.

Gott!

Lite mer om moms

Och HÄR är lite mer om momsen. Näringsministern & Landsbygdsministern har gett sig ut på en liten restaurangrunda för att skaffa info angående hur momssänkningen används på tre olika restauranger i Stockholmsområdet.
Hoppas det kommer någon uppföljning på hur ministrarna uppfattade restaurangernas val... Ska hålla ögon och öron öppna.

Bra med sänkt moms och högre lönsamhet!!

Jag tycker inte detta är ett dugg konstigt! Det vill säga att restaurangerna inte sänker sina priser på mat nu när momsen sänks från 25% --> 12%. Läs DN:s inlägg här! Det verkar vara en allmän uppfattning att restauranger håvar in pengar... när det ofta är tvärt om. Det är endast några få restaurangägare som får lön för mödan. Nej, jag tycker verkligen sänkningen ska läggas på fler anställda och större lönsamhet. Det är ju ingen välgörenhet restaurangerna sysslar med!
Många konsumenter tänker endast på vad råvaran kostar... och inte på vad personal, lokal, egenkontroll med mera går på. (Till exempel finns det kostnader i egenkontrollen som är tvingande. Det räcker alltså inte att sköta sin egenkontroll prickfritt - man måste också skicka in mikrobiologiska test - som du alltså själv ska betala.)
Tänk om stressen i köken kunde sänkas i samma utsträckning som momsen... 13% mindre stress... det hade väl varit något! Då hade jag längtat tillbaka till en praktisk kökstjänst!