Det blev några hus

Pepparkaksbaket blev inte alls som det brukar. Några små högar med juliga stjärnor och hjärtan …

... men resten av degen blev HUS!

Det började med en mall som jag hittade på Maxi (Maxi igen – jag bor nästan där…) föreställande ett hus.

Mallen hade premiär i hemkunskapssalen i onsdags. Mina elever tänkte sätta ihop pepparkaksdelarna med kristyr, vilket misslyckades. Den snälla läraren smälte socker efter lektionen och lagade alla bitar som gått sönder. Sen klistrades väggar och tak ihop till ett fint litet (!) hus.

Hilma blev inspirerad av mallen och har tjatade på mig att vi skulle baka pepparkakshus här hemma också… Och det måste man ju ifall man har en mall! Så vi började med ett litet hus som hon skulle dekorera med kristyr och nonstop. Men det var så lätt och smidigt att fixa väggar och tak så rätt vad det var hade jag delar till ett halvt hus extra…

Då kom Edvin och tyckte det såg roligt ut. Han och Alfred stack ner till Kvantum och fixade mer deg. Här skulle byggas!!  

18 väggar, 6 gavlar och 6 tak senare… Imponerande!

Joel, som också tyckte husbygge verkade roligare än vanliga pepparkakor, fixade en egen ritning (Motivering: Mallar är fusk!) och fixade en sorts halvt kringbyggd gård. När delarna var i ugnen kom han på att inga fönster var utskurna… Men vad gör det när man har kristyr?

 Forts följer med dekorering och tillputsning imorgon.

Alltså - Hilmas hus med nonstop, mitt halva hus som ska fyllas med pepparkakor (dvs ett äkta pepparkakshus!) och Joels gård som ska in för mer dekorering imorgon... och så Edvins hus med torn och tre tak... blev det istället för två burkar pepparkakor. Kul!

Det blev också ett bränt finger! Fruktansvärt vad socker är varmt!

Har ni funderat över sockrets olika faser? Det har jag... ! När jag köper socker är det i kristallin form. Vitt, sprött och ganska lätthanterligt. När jag sen smälter sockret på medelvärme blir det ljusbrunt och ganska flytande (och supervarmt). Mycket fort efter att  pepparkaksdelarna doppats i det smälta sockret stelnar det och kan sen inte ändra sin form. Vill man ändra något får man bryta sönder pepparkaksdelen istället. Men... och ett stort MEN... om man av en händelse droppar vatten på det brända och stela sockret  - då löser sig elendet! Visst är det konstigt!?! Den fantastiska kemin är som alltid närvarande...